I måndags var vi på KTB (Kurs och tidningsbiblioteket) och där fanns det coola saker vill jag lova. Man åkte i en hiss som var anpassad för 14 personer och så hoppade Erik i hissen så vi blev livrädds, men vi kom upp till andra våningen i alla fall.
Där satt massa andra och kollade i stora hål som var några slags overheadapparater så då fick vi vara tysta så att vi inte störde dem, för de var vuxna.
Sedan kom de andra upp och då fattade vi ingenting för det skulle vara en snäll man eller kvinna som skulle berätta för oss vad vi skulle göra. Men den mannen eller kvinnan syntes inte till. Det var bara tusentals hyllor där det fanns massor med vita lådor. Och när man drog ut lådorna kändes det jätteproffsigt, typ som när man öppnar kuvert med sådant där snöre på Melodifestivalen. Så drog jag, Sofia, Daniella och Annica ut en låda där det stod ”Dagens industri februari-augusti 1990”. Och vi bara ”Ja, men där är ju vi födda. Det är coolt.” Och i den lådan då så låg det fem små lådor med olika datum på. En låda var från 4-10:e april och däremellan är jag född så den lådan blev ju bra då.
Men så kom en tjej som heter Anna, som är lärarpraktikant på skolan, och sa att vi skulle leta reda på tidningen vi skrivit om och kolla vad som hände i den när vi föddes. Då skulle jag och Fabian leta efter Östgöta Correspondenten. Men det fanns bara tidningar upp till bokstaven H så det sket sig ju. Men sedan kunde man gå in i ett annat rum, värsta gangsterrummet med väggar och sådant. Och där kom man till S. Vi bara ”Vaaaa??”. Men så fanns det ännu ett rum som var ännu mera spännande. Vi var liksom längst in i arkivet nu (hör ni vad coolt det låter, som om vi är på 1800-talet) och däääär fanns Ö med :) . Så leta vi reda på min födelsedag den 6 april 1990 och Fabian tog med sig hela lådan och bara försvann. Man fick leta länge efter honom men sedan hittade jag honom och lådan och så letade vi reda på en overhead. Så tog vi en av lådorna som låg i den stora lådan och där i låg en film. Ungefär en sådan film man har på bio eller som massa fotonegativ som sitter ihop jättelångt.
Så kom Filip Hammar. Men vi vågade inte sätta in filmen eftersom Stefan och Meisel som satt bredvid oss hade gjort fel och spelat den baklänges upp och ner. Men då kom en man (som kanske var den mannen som aldrig kom från början) som hjälpte oss med rullen och han var väldigt oförsiktig men det blev bra i alla fall. Och Fabian tyckte det var värsta kul att bläddra så han bläddrade jättefort och då lät det som om allt kraschade, fast det gjorde det inte.
Så bläddrade vi fram till den 6:e april då jag föddes. Och där stod det om en kvinna som hade fått allt sitt vatten förstörd. Hon hade egen brunn och så hade några viktiga män förstört det. Jag minns inte riktigt. Men det var en dålig nyhet i alla fall. Så bläddrade vi i tidningen fram till reklamen. Där fanns senaste nytt; Freestyle och kassettbandspelare. Inga mobiler eller widescreen. Sedan var det några klädmodeller som hade kläder på sig (och det tycker jag faktiskt är rätt bra för som det ser ut i dagens samhälle har de ju inga kläder på sig och då är det ju ganska meningslöst att vara klädmodell). Sedan stod det att familjer med barn födda år 1990 kunde få en ekonomisk kris. För barnfamiljer skulle få mindre pengar just det året, men 1991 skulle det bli bättre igen. Men de hade intervjuat en mamma med tre barn som var gravid igen och hon sa att staten var dumma som inte gav dem pengar.
Därefter kom en artikel om Shahab som var från Iran. Han hade blivit nerslagen. Det var synd om honom för man ska inte slåss. Det var razister som slagit ner honom för att han inte var svensk. Det är så elakt! Jag menar… Om razisterna åker till Irland på ölresa, ska de då bli nerslagna för att de inte är från Irland? Det är sjukt. Man ska ju vara snäll.
Sedan fanns det bilreklam för Toyota där och de bilarna var jättegamla. Eller de var ju helt nya då tidningen trycktes, fast det var ju ett tag sedan. Så såg jag en bil som såg likadan ut som en bil som vi har och den bilen är gammal. Då tänkte jag att vad coolt att den bilen var helt ny då.
Vi skulle egentligen också leta efter en tidning från 1945 då kriget var slut, fast det hann inte vi :(. Men så sa Filip att det nog bara stod om kriget, men det höll jag inte med för jag trodde det stod om fred. Då sa Filip ”Det kan inte bli fred om det inte varit krig”. Det är rätt smart sagt, men då kom jag på att det säkert stått om kriget i typ sju år så när det äntligen blev fred så skrev man om det istället. Sedan är ju glada nyheter bättre än ledsna :)
No comments:
Post a Comment