Monday, December 18, 2006

Pressetik

Pressetiska reglerna:

* Var försiktig med namn
- publicera inte namn på folk när de kan hotas eller förföljas eller något.
* Döm ingen ohörd
- man ska inte hänga ut någon innan man vet om det är rätt person.
* Respektera den personliga integriteten
- klampa inte i i folks privatliv.
* Ge plats åt bemötande
- om tidningen gjort fel ska den be om ursäkt
* Ge korrekta nyheter
- ljug inte om nyheter. Skriv inte något som inte är sant


Om inte de etniska reglerna hade funnits hade landet nog inte sett så himla bra ut. Folk hade ljugit mycket mer och ingen hade haft koll eller vett. De flesta nyheter hade nog inte varit sanna henner. Till och med nu när vi har pressetniska regler så finns det nyheter som inte är sanna. Tänk så många som kommer vara osanna om regeln inte hade funnits. Så är det ju med alla dessa regler. Trots att de finns så finns det folk och tidningar som bryter mot dem. Och det hade ju blivit ännu värre om reglerna inte hade funnits. Eller så hade det blivit bättre, men jag tror inte det.

All media skiljer sig från varann. Läser man Se&hör så får man inte riktigt samma information som i till exempel GP. Ska man rangordna vilka man ska lita på mest så kommer nog Aktuellt och Rapport och Ekot på TV och radio. Sedan kommer nog morgontidningarna. Deras nyheter är mer verklighetstrogna än till exempel Aftonbladet.

För att en nyhet ska bli stor krävs det att det är en nyhet som berör många. Om det till exempel är en kändis som gjort något dumt är det mycket större än om en okänd människa gjort det. Eftersom en kändis står en mer nära även fast man inte känner personen så känns det så.
Om det till exempel står "Kungen fast för rattfylla" så är det ju fler som intresserar sig av det än om det stått "Maria Karlsson från Gällevare fast för rattfylla". Det beror helt på vad man känner sig vetande om. Folk vet ju allt om kungen typ. Men ingen vet någonting om Maria Karlsson från Gällevare.

Sedan dras ju folk ofta till en stor rubrik. I alla fall kvälltidningarna som måste ha en fet rubrik eftersom de endast får pengar om folk köper deras tidning.
Tidningar som GP behöver inte söka lika mycket uppmärksamhet eftersom de mest har prenumeranter.

På Uppdrag granskning den 13/3-07 berättade de om Marcus Gabrielsson som blev ihjälsparkad när han och hans kompis sa åt två killar att inte kissa i en port på Kungsgatan i Stockholm. I tidningarna och på nyheterna på TV så sa de att var mellan 20 och 40 vittnen men som inte gjorde något. Kristdemokraterna gick igång och ville införa en civilkuragelag. Men en sådan lag menas det alltså att man kan straffas om man ser ett brott men inte går emellan. Kristdemokraterna pratade om civilkuragelagen i valrörelsen och hänvisade till Kungsgatansmordet. Det var det enda exempel han gav.
Samma dag som rättegången startade sa samtliga nyheter plus Ekot att "idag inleds rättegången mot de män som sparkade ihjäl Markus", det var fel sagt. Männen var bara misstänkta.
Sedan kom domen. Det var bara den ena killen som blev fälld. Han fick ett års fängelse. Tidningarna och TV tyckte att det var skandal eftersom mordet var brutalare än så. Men var det verkligen det?
Domaren som fastställde domen berättade att media hade helt fel uppfattning om allt. Det hela gick egentligen till såhär. Marcus och hans kompis såg två killar kissa i en port. Marcus kompis sa till att de skulle lägga av med det. Det blir lite tjafs men sedan går portkillarna därifrån men säger något som Marcus kompis hör. Han går efter dem och knuffar ner en av dem i gatan. Den andra portkillen blir då förbannad och knuffar ner Marcus kompis. Sedan börjar de jaga Marcus. De springer ett tag och sedan får Marcus en knuff och åker in med huvudet i en vägg. Medan han faller ner mot marken får han en spark. Marcus ligger på marken och många har samlats runt men ingen sparkar honom. Polisen var snabbt där och Marcus dog på sjukhuset. Det var alltså ingen som skulle hunnit fram för att gå emellan för allt gick jättefort. Sparken som orsakade Marcus död kunde lika gärna varit en olyckshändelse.

Media bröt alltså mot 3 av 5 pressetiska relger .
Pressetiska reglerna som de bröt mot:
* Var försiktig med namn
- De publicerade Marcus Gabrielssons namn direkt i tidningen.
* Ge plats åt bemötande
- Både tidningar och TV gjorde fel.
* Ge korrekta nyheter
- Tidningar och tv kollade inte upp innan vad som hade hänt utan kollade bara i andra tidningar.

Thursday, December 07, 2006

Christer Fuglesang

GT har, till skillnad från många andra tidningar, tryckt sin upplaga efter beskedet om stoppningen av ryndfärjan "Discovery". Det är ett uppslag med en stor bild på raketen och en liten bild på Christer Fuglesang, som inte fick åka upp i rymden denna gången heller. GT/Expressen har två reportrar på plats på Kennedy Space Center i USA som har skrivit en liten artikel om vad som hände i stora drag under hela natten.
En av reportrarna bloggar också på gt.se om natten mer detaljerat.

Jag trodde inte att de skulle stoppa uppskjutningen så sent som de gjorde utan flera timmar innan den skulle upp. Det var ju bara några minuter innan uppskjutningen som den blev stoppad.

Nu ska ju rymdfärjan upp natten till söndag är planerat. Om Fuglesang kommer upp då kommer det nog stå mycket mera i tidningen. Det kommer nog vara bilder från uppskjutningen och intervjuer med rymdfolk som vet vad de snackar om. Det kommer nog vara intervjuer med både folk i Sverige och USA, fast kanske inte precis dagen efter, men nästa. Eller senare upplagor eftersom tidningarna inte hinner vara med så mycket på uppskjutningen innan tidningen ska gå i tryck. Det kommer nog inte vara en så stor rubrik. Eller klart den kommer vara typ "Nu är han i rymden" men det är ju redan så många som följer detta och är intresserade av att läsa. Då behöver man inte kräva lika mycket uppmärksamhet eftersom folk är intresserade frivilligt.

Thursday, November 16, 2006

Censur

I USA censurerar man i princip allting. Det gör man inte i Sverige, men om man skulle göra det hade mycket nog sett annorlunda ut. Som i tidningen till exempel.

Om vi tar Hagamannen. Han var ju inte snäll, han var rent utsagt dum i huvudet. Så tänkte medierna ”Aha, han är dum i huvudet och ska få skämmas så vi hänger ut honom i tidningen”. Det skulle blivit censurerat förr i tidern. För det hotar den enskilda medborgares säkerhet och anseende (Hagamannens fru, barn).
Eller som Anna Lindh-mördaren. Då publicerade de en bild på fel person i tidningen. Innan medierna hann rätta till problemet kanske den oskyldiga förlorade alla sina vänner och sådant.

Något annat som säkert inte stått i tidningen är att Göran Persson och hans fru fått gå före alla i bostadskön för att få en hyresrätt eller att Stegö Chilò och Borelius inte betalat tv-licens. Om någon enskildig medborgare hade gjort så hade ingen sagt någonting. Det kan inte vara lätt att vara politiker.

Jag tror att om man censurerar ting så kommer man nog bara skriva om saker i allmänhget och itne gå in på detaljer. Som vilken fotbollsspelare som blev smet från Park Avenue eller vilken politiker som smet från tv-licensen och så vidare.

Om vi hade censurerat allt som hotar någonting hade det nog mest varit som på andra världskriget då Sverige var neutrala i kriget och fick inte skriva någonting subjektivt om det. Men så fanns det en man som hette Torgny Segerstedt. Han var journalist och trotsade lagen och skrev om kriget, men hans artilkar censurerades självklart Då fanns det bara tomma spalter med en ensam rubrik i tidningarna. Det tycker jag är smart ibland. Om man är skitförbannad på Saddam Hussein till exempel så borde man komma på en jättebra rubrik och sedan censurera artikeln. Då förstår ju folk att artikeln handlar om något väldigt upprörande och då reagerar dem. Och så reagerar man ju mer på en tom sida i tidningen än en med massa text på som det brukar vara. Det tror jag hade fungerat. I alla fall så länge folk inte skriver om saker som kommer censureras. Om det bara är någon som kommer på att skriva en artikel som hotar (och censureras) är det ju okej. (Det är så svårt att förklara men jag hoppas du förstår vad jag menar, Karin :) ... )
Om man censurerar den officiella moralen hade det ju varit helt onödigt att visa big brother på tv till exempel. Fast i USA censureras saker som har med sex och svordomar att göra på tv men inte i tidningar. För man piper ju när folk svär och suddar när det visas typ nakna människor på tv där, men porr existerar ju fortfarande i tidningar.

Ja det är väl ungefär vad jag har att säga om detta :)

Wednesday, November 15, 2006

Ganska nära himlen, av Kristina Lugn

Ganska Nära Himlen (Kristina Lugn)

Ganska nära himlen
i ett hus som är ganska grått
i ett rum med fina tapeter
bor lilla Liselott

Och hennes vidriga mamma
bor faktiskt också där
hon står vid spisen och röker
och undrar vart Liselott är

Men Liselotts snälla pappa
bor i en annan stad
han bor på en sällsam stjärna
och är både rik och glad

Där sitter han hela dagen
i en soffa av pärlemor
och ingen mer än hans dotter
vet var den mannen bor

Där sitter han hela natten
och skicka blå telegram
och ingen mer än Liselott vet
att dom verkligen kommer fram

För Liselotts taskiga mamma
arbetar i en butik
där staplar hon flaskor på burkar
och är varken glad eller rik

Hon säjer att Liselotts pappa
var ett kräk som hette Sven
som flydde till Tierp med Dolly
och aldrig synts till igen

Han har det väl bra med Dolly
och struntar i Liselot
tsom är liten spinkig och ensam
och lever på bidragsförskott

Så säjer Liselotts mamma
en ledsen och tanklös tant
som inte vet vad Liselott vet
är på riktigt alldeles sant

när alla dagisbarn sover
och alla kassörskor gått hem
går en pappa på tå och planterar
små blommor runtomkring dem

han planterar små ljus i köket
där middagsdisken står
tills allt blir vackert och trevligt
tack vare Liselotts far

Men när väckarklockan ringer
och himlen är raggsocksblöt
och morsan sitter i köket
och sväljer sin havregrynsgröt

när kärringen sitter i köket
och gastar: skynda dej nu
du ska äta och pinka och klä dig
för klockan är fem över sju

tar Liselott tyst och stilla
sin färgglada täckjacka på
och utan att klaga det minsta
bestämmer hon sej för att gå

Då kommer en fågel fjärranifrån
Det kommer en sur pensionär
En unge somnar i skogen
En mamma är inte där

Det kommer en hund som är hungrig
den gråter på gator och torg
En mamma sitter på PBU
och saknar ord för sin sorg

Det spelar en psalm i björken och
dagen är mulen och grå
Mitt vackra barn i bävernylon
vad är det du tänker på?

Du springer alltid allena
längs skyltfönstrens tindrande rad
där ingen hör vad du sjunger
och jag vet att du inte är glad

Jag väntar i mörkren, jag väntar
i mörkren långt bort ifrån dej
och snart blir jag sjuk av all kärlek
'som du inte vill ha utav mig.

Kom tillbaka till mig, mitt hjärta
ja skynda dig hem till din mor
Vi kunde ha det så trevligt
på det höghusfält där vi bor

Vi kunde skaffa nåt hembakt
att sitta och mumsa på
och jag skulle sticka en kofta
så du slipper att frysa så

Och virka ljuvliga drömmar
av chockrosa yllegarn
och aldrig göra dig ledsen
mitt stackars ensamma barn!

Jag ska lära mig städa och vispa
och göra mej slank och fin
och bli en ordentlig mamma
en hemkär och kramgo´blondin

Jag ska skriva riktigt sympatiska brev
till Någon som passar mej
och förklara min nöd och göra reklam
för både mej och dej.

Sen är det bara att vänta
på alla svaren jag får
så har du en toppenbra pappa
lite längre fram i år !


Jag har valt dikten ”Ganska nära himlen” av Kristina Lugn för att det inte är enligt mig en vanlig dikt. Det är en dikt med många vackra ord som bildar onaturliga bilder för en. I alla fall för mig. Titeln ”Ganska nära himlen” är en underbar titel därför den ger så många tankar. Vadå ganska? Hur kan man vara ganska nära? Var börjar himlen? Det är fint.

När jag gjorde bilden tog jag två stycken bilder, en solnedgång och ett industriområde, med digitalkamera och gjorde om i photoshop. Den ena ändrade jag så den blev svartvit och suddig och den andra gjorde jag skarpare och la till några stjärnor. Sedan tonade jag in bilderna i varandra så det blev en bild.
Jag tror att bilden blir bäst när man visar med riktiga foton eftersom dikten beskriver vardagen och höghus. Det är svårt att måla ”vardag” tror jag. Det är nog enklare att måla onaturliga saker som himlen. Oljepastellkritor hade nog gjort en lika bra bild, i alla fall den översta, men även den understa om man har många grå färger.
Jag tolkar nog inte dikten som många andra skulle göra. Jag ser orden som de viktigaste. Onaturliga saker beskrivna med vackra ord gör att jag tycker om en dikt. I den här dikten tycker jag att pappan som bor på en sällsam stjärna och skickar blåa telegram, är så vackert. Det är en linje mellan pappans liv och Liselotts liv så håller på att bindas ihop. Det var så jag tänkte när jag gjorde min bild.

Friday, November 10, 2006

Vi har varit på KTB (Kurs och Tidningsbiblioteket)

I måndags var vi på KTB (Kurs och tidningsbiblioteket) och där fanns det coola saker vill jag lova. Man åkte i en hiss som var anpassad för 14 personer och så hoppade Erik i hissen så vi blev livrädds, men vi kom upp till andra våningen i alla fall.

Där satt massa andra och kollade i stora hål som var några slags overheadapparater så då fick vi vara tysta så att vi inte störde dem, för de var vuxna.

Sedan kom de andra upp och då fattade vi ingenting för det skulle vara en snäll man eller kvinna som skulle berätta för oss vad vi skulle göra. Men den mannen eller kvinnan syntes inte till. Det var bara tusentals hyllor där det fanns massor med vita lådor. Och när man drog ut lådorna kändes det jätteproffsigt, typ som när man öppnar kuvert med sådant där snöre på Melodifestivalen. Så drog jag, Sofia, Daniella och Annica ut en låda där det stod ”Dagens industri februari-augusti 1990”. Och vi bara ”Ja, men där är ju vi födda. Det är coolt.” Och i den lådan då så låg det fem små lådor med olika datum på. En låda var från 4-10:e april och däremellan är jag född så den lådan blev ju bra då.

Men så kom en tjej som heter Anna, som är lärarpraktikant på skolan, och sa att vi skulle leta reda på tidningen vi skrivit om och kolla vad som hände i den när vi föddes. Då skulle jag och Fabian leta efter Östgöta Correspondenten. Men det fanns bara tidningar upp till bokstaven H så det sket sig ju. Men sedan kunde man gå in i ett annat rum, värsta gangsterrummet med väggar och sådant. Och där kom man till S. Vi bara ”Vaaaa??”. Men så fanns det ännu ett rum som var ännu mera spännande. Vi var liksom längst in i arkivet nu (hör ni vad coolt det låter, som om vi är på 1800-talet) och däääär fanns Ö med :) . Så leta vi reda på min födelsedag den 6 april 1990 och Fabian tog med sig hela lådan och bara försvann. Man fick leta länge efter honom men sedan hittade jag honom och lådan och så letade vi reda på en overhead. Så tog vi en av lådorna som låg i den stora lådan och där i låg en film. Ungefär en sådan film man har på bio eller som massa fotonegativ som sitter ihop jättelångt.

Så kom Filip Hammar. Men vi vågade inte sätta in filmen eftersom Stefan och Meisel som satt bredvid oss hade gjort fel och spelat den baklänges upp och ner. Men då kom en man (som kanske var den mannen som aldrig kom från början) som hjälpte oss med rullen och han var väldigt oförsiktig men det blev bra i alla fall. Och Fabian tyckte det var värsta kul att bläddra så han bläddrade jättefort och då lät det som om allt kraschade, fast det gjorde det inte.
Så bläddrade vi fram till den 6:e april då jag föddes. Och där stod det om en kvinna som hade fått allt sitt vatten förstörd. Hon hade egen brunn och så hade några viktiga män förstört det. Jag minns inte riktigt. Men det var en dålig nyhet i alla fall. Så bläddrade vi i tidningen fram till reklamen. Där fanns senaste nytt; Freestyle och kassettbandspelare. Inga mobiler eller widescreen. Sedan var det några klädmodeller som hade kläder på sig (och det tycker jag faktiskt är rätt bra för som det ser ut i dagens samhälle har de ju inga kläder på sig och då är det ju ganska meningslöst att vara klädmodell). Sedan stod det att familjer med barn födda år 1990 kunde få en ekonomisk kris. För barnfamiljer skulle få mindre pengar just det året, men 1991 skulle det bli bättre igen. Men de hade intervjuat en mamma med tre barn som var gravid igen och hon sa att staten var dumma som inte gav dem pengar.

Därefter kom en artikel om Shahab som var från Iran. Han hade blivit nerslagen. Det var synd om honom för man ska inte slåss. Det var razister som slagit ner honom för att han inte var svensk. Det är så elakt! Jag menar… Om razisterna åker till Irland på ölresa, ska de då bli nerslagna för att de inte är från Irland? Det är sjukt. Man ska ju vara snäll.
Sedan fanns det bilreklam för Toyota där och de bilarna var jättegamla. Eller de var ju helt nya då tidningen trycktes, fast det var ju ett tag sedan. Så såg jag en bil som såg likadan ut som en bil som vi har och den bilen är gammal. Då tänkte jag att vad coolt att den bilen var helt ny då.

Vi skulle egentligen också leta efter en tidning från 1945 då kriget var slut, fast det hann inte vi :(. Men så sa Filip att det nog bara stod om kriget, men det höll jag inte med för jag trodde det stod om fred. Då sa Filip ”Det kan inte bli fred om det inte varit krig”. Det är rätt smart sagt, men då kom jag på att det säkert stått om kriget i typ sju år så när det äntligen blev fred så skrev man om det istället. Sedan är ju glada nyheter bättre än ledsna :)

Monday, October 16, 2006

Sändare och mottagare

Sändaren är City Göteborg och mottagaren är jag. City försöker få mig att läsa deras nyheter och inga andra, så de står varje morgon och delar ut tidningen vid spårvagnshållplatsen. Där står även Punkt.se och Metro. De är konkurrenter med City så City försöker göra tidningen speciell så att alla ska välja dem. De har till exempel reklambilder i mindre storlek till skillnad från metro och de satsar mycket på bilder. Allt för att de ska få flera läsare. De kanske spionerar på metro och ser "aha så där gör dem, då måste vi göra på något bättre sätt" och så gör det det. De har annat upplägg på tidningen för de vill vara speciella.

City vill ju då att vi som mottagare ska läsa deras tidning så de får fler läsare. Då anställer de några trevliga och roliga tidningsutdelare som delar ut deras tidningar så att folk bli smickrade och tar en och jag tar alltid en så att de som delar ut blir glada, för man ska ju vara snäll. Så jag är nog en bra mottagare för folk som delar ut tidningar, som Metro, City och Punkt.se.

Egentligen är det lite konstigt det här med gratistidningar för de tjänar ju inga pengar på läsarna utan på reklamen de måste ha i. Men i för sig så kan ju City då säga till typ IKEA att vi har asmånga läsare så alla kommer se er soffreklam. Och då kanske alla går och köper en soffa på IKEA och då vill IKEA ha ännu fler annonser i City och då får City ännu mera pengar. Sedan finns det ju är del som inte går på reklam utan som tar en tidning enbart för att läsa nyheterna och de hjälper ju inte Citys ekonomi alls om man ska vara helt ärlig eftersom om de inte köper en soffa från IKEA så får ju inte City några pengar. Då är det ju lite slöseri på papper, så egentligen borde Citys tidningsutdelare säga ”Om du köper denna soffa får du en tidning”. Det skulle nog fungera. Eller jag vet inte.. Om City varit den enda tidningen i världen hade det kanske fungerat, fast då hade jag hellre betalt för tidningen istället för att betala för en soffa och få tidningen gratis. Men det finns ju säkert någon som absolut inte vill köpa en soffa men han kanske vill ha en hårförlängning som han läser om. Då sållar han bort IKEA och fokuserar allting på sitt hår och ringer och frågar hur mycket det kostar (eftersom det inte står med i annonsen, för sådant annonserar man inte om för då får man inte lika många kunder). Men så kanske han tvekar om han verkligen ska förlänga håret. Han tycker ju om sitt korta krulliga hår, men han berättar ändå om det för en kompis och han blir helt till sig. ”AAAAAAAAAAAAAAH!!! Det måste jag ha.” Så går kompisen och skaffar långt hår på momangen.

Citys framsida på tidningen är ofta väldigt färgglad med en stor bild. Det gör så flera tycker det ser kul ut att läsa. För på metro är det ju flera små bilder och då syns inte det på långt håll, fast om man inte har bra syn så spelar det ju egentligen ingen roll. Det kanske är därför de annonserar så många synsam.se-annonser i tidningen :) .

Undrar om Metro får göra reklam i City…

Friday, October 06, 2006

Underhållningsvåld

Underhållningsvåld är våld på till exempel film. Där folk slåss, fast inte på ritkigt utan bara på film.
Jag tror att många barn påverkas av det våldet. Speciellt i låg- och mellanstadieåldern. Då tycker de att det är "skitcoolt" att leka krig uppe i skogen med pinnar. De gömmer sig bakom träd och tittar fram och "PANG! Du är död" och den andre svarar "Nej, du missade".
Barnen tycker att det här är jätteskoj. Sedan kommer det en lärare och säger "Nej, inte slåss" varav barnen säger "Men det är bara på låssas"

Och det där "låssas". Det är JUST vad det inte är. Man kan inte slåss på låssas (enligt mig). Ett slag är ett slag, vare sig det är med en pinne eller ett svärd.
Barnen tror att verklignheten också är: "Nej, du missade" , men så är det inte...

När barnen får se våld på TV och film som små tycker de att det är helt okej att gå runt med en pistol i Brunnsparken och säga "PANG! Du är död". Det leder till att när barnen kommer upp i åldrarna tycker de att det är helt okej med pistoler och knivar.
Samhället går under. Stoppa alla våldsspel och våldsfilmer.

Monday, September 25, 2006

GP-huset

I fredags var jag på GP och lyssnade på en tjej som pratade om GP. Hon sa att de på Hisingen får GP sist av alla på morgonen, alltså får de färskast nyheter. Så tidningarna behöver inte se likadana ut om man bor på Hisingen eller i Centrum. Det tyckte jag var lite coolt så då ville jag också bo på Hisingen¨.

Sedan sjöng vi för Alexander för han fyllde 16 år :)

Sedan såg vi på en film om en kille som tog gisslan i en skola då tidningne la sig i. Så fick vi mentrometerknappar och rösta med i olika frågor.

Sedan spelade vi ett spel när man skulle göra en framsida till tidningen. Då vann jag, Mimmi och Mikaela. På våran framsida stod det "Politiker vill öppna Barsebäck igen". Det var lite askalas att just vi vann.

Det var roligt att varapå GP, speciellt att göra framsidorna.